Annons – Innehåll från Folkspel
folkspel logo
Det ökande antalet hjärnskakningar – och deras konsekvenser – har blivit ett allt större problem inom elitidrotten. Ett forskarteam med Henrik Zetterberg i spetsen jobbar med en ny metod för hur lång vila som krävs.

NYHET

Hjärnprofessorns oväntade förslag: Vårdslös tackling kan ge baklängesmål

Av Jakob Lundberg 8 February, 2019

Smällar mot huvudet är ett problem i flera idrotter. Men hur lång vila krävs efter en hjärnskakning?
Än så länge saknas metoder för att få objektiva svar på det.
Men snart kan det räcka med ett blodprov – tack vare ett forskarteam i Göteborg.

Rösta på din favorit inom kategorin Ledare

Visste du att…

… svenskt föreningsliv sedan 1990 har fått tillbaka över 16,3 miljarder kronor tack vare försäljning av Bingolotter och Sverigelotter.

Henrik Zetterberg är läkare och professor i neurokemi vid Göteborgs universitet. Han är med i en grupp av forskare som har fått anslag för att ta fram ett så kallat ”Return to play-test” som kan användas efter hjärnskakning.
Tanken är att ett blodprov ska kunna visa om skadorna har läkt så att spelaren kan träna för fullt igen.

Om man återkommer i träning och spel för tidigt kan det finnas en risk att ytterligare en smäll mot huvudet ger betydligt allvarligare konsekvenser än om man skulle vänta tills nervcellerna har reparerats.
– Vetenskapligt talar det mesta för att EN hjärnskakning inte är särskilt farligt. Men epidemiologiska studier visar att TVÅ hjärnskakningar nära inpå varandra ger ökad risk för kroniska symptom, säger Henrik Zetterberg och fortsätter:
– En hjärna som har blivit utsatt för en smäll försöker på olika sätt att reparera sig. Då går det åt en massa energi, nervcellerna får jobba stenhårt för att behålla sin integritet och sin funktion. Om man mitt i detta kaos får en ny smäll finns det tecken på att det kan leda till allvarligare skador.

Franzén illa drabbad

Flera ishockeyspelare har tvingats avsluta karriären på grund av upprepat våld mot huvudet. Förre NHL-spelaren Johan Franzén är ett exempel. Tre år efter att han har spelat sin sista hockeymatch lider han av huvudvärk, depression och minnesförlust på grund av bestående hjärnskador.

Hittills har spelarnas egenupplevda symptom varit det enda som läkarna har kunnat gå på när de beslutar om det är okej att återgå i full träning.
Med det nya blodprovet – som mäter nivåerna av proteinet neurofilament light (NFL) – hoppas forskarna ha funnit en metod för att objektivt få svar på om läkningen efter hjärnskakningen är tillräcklig.

– Det är ett protein som normalt ska finnas inne i nervceller. Men när nervceller skadas, vid till exempel våld mot huvudet, läcker proteinet ut i hjärnvätskan och även i blodet. En förhöjd koncentration av NFL i blodet är ett tydligt tecken på nervskada.

Så länge man har förhöjda NFL-värden så finns det alltså kvarvarande nervskador?
– Exakt. Vår forskning hittills visar att efter de flesta smällar mot huvudet så ser man ingen större förändring av NFL och det talar för att hjärnan inte har påverkats särskilt mycket. Men i kanske tio procent av fallen ser man tydligt höjda nivåer. Hypotesen i det här projektet är att just de spelarna borde rehabilitera sig längre tills nivåerna har sjunkit undan. Detta för att minska risken för kroniska symptom.

Ska samarbeta med SHL

Nu ska Henrik Zetterberg och hans forskarkollegor göra en ny studie på spelare som får smällar mot huvudet i Svenska Hockeyligan. De ska samla in data under drygt ett år och räknar med att få in mellan 50 och 100 hjärnskakningar.
– Studien ska inte påverka handläggningen av spelarna. De ska följa sina vanliga rutiner för rehabilitering med den så kallade hjärntrappan och följa upp eventuella symptom som återkommer.

Parallellt med detta kommer forskarna att mäta NFL-koncentrationen i spelarnas blod i olika skeden för att få eventuella bevis för att det finns ett samband mellan avtagande symptom och sjunkande nivåer av proteinet.
– Några spelare kommer säkert att få besvärligare och mer varaktiga symptom och då är vår förhoppning är att den här biomarkören i blodet ska signalera detta redan fyra-sex dagar efter hjärnskakningen. Då får man tidigt reda på att här kommer det att krävas längre vila och mer omfattande rehabilitering.

Gäller också vanlig sjukvård

Inom några år hoppas Henrik Zetterberg att de har fått fram ett tillförlitligt ”Return to play-test” som ett stöd för hockeylagens medicinska team.
Vid sidan av hockeystudien jobbar forskarteamet i Göteborg på att få in NFL-provet i den vanliga sjukvården.
– Vi hoppas kunna vara med och omvandla hela den kliniska rutinen runt hjärnskakning. Med det här provet skulle man på ett objektivt sätt kunna bedöma hur stor hjärnpåverkan det har varit och även följa upp patienterna på ett bättre sätt med återbesök.

Men hur framgångsrik Henrik Zetterbergs forskning än är så kan den inte göra något åt mängden hjärnskakningar.
Under tidigare SHL-säsonger då hans team har studerat huvudskador råkade 36 procent av spelarna ut för hjärnskakning under en treårsperiod.

Vad kan idrotterna själva göra åt saken?
– Det är en stor fråga, men den är relevant. Hjärnskakningar är absolut möjliga att förebygga. I boxning, till exempel, skulle man kunna förbjuda slag ovanför halskragen. Boxarna gillar säkert inte det förslaget, men boxning är den sport som har störst hjärnskakningsproblematik. Där går ju matcherna ut på att hjärnskaka en annan människa. Man ser på boxare som har haft långa karriärer och råkat för många knockouter att de ofta är neurologiskt skadade. Det är uppenbart.

I ishockey då?
– Där finns ett stort arbete kvar att göra. Många drabbade spelare kämpar för detta. Det skulle behövas hårdare straff och avstängningar för oschyssta tacklingar. Jag är ingen expert på detta, men jag kan också tänka mig att det vore bra med lagstraff när någon gör vårdslösa tacklingar som ger huvudskador. Exempelvis skulle man kunna få det dömt som ett baklängesmål. Det skulle bli en lite annan typ av sport och en finess i att undvika att skada sina motståndare.

Ska göra mer ont att tacklas

Henrik Zetterberg har också förslag när det gäller spelarnas skydd.
– Axelskydden är ju fruktansvärda. De är stenhårda. Man skulle kunna minska och ta bort en del av skydden på kroppen så att det gör mer ont att tacklas. Det skulle vara en bra grej för att minska våldet på isen. Och att man samtidigt fortsätter att förbättra hjälmarna, säger Henrik Zetterberg och betonar samtidigt:
– Jag är ingen sportexpert, men jag tror att genom att modifiera reglerna i en del idrotter skulle man kunna undvika många av de allvarliga huvudskadorna utan att sporten för den skull blir tråkigare.

Våra samarbetspartners

Senaste nytt

Tack för din nominering!

Tack för din röst!

Din röst är registrerad. Vinnaren kommer att presenteras på Eldsjälsgalan i mars 2019. Folkspel tackar för din röst och för att du bryr dig om och uppskattar eldsjälarnas insatser.

Du har redan röstat!

Din röst i denna kategori är redan registrerad. Om detta inte stämmer kan det vara så att du delar IP-adress med andra som har röstat. Testa i så fall att rösta från din mobiltelefon eller från en annan dator.