Jennifer Pettersson

Till röstning

För Jennifer Pettersson är det viktigt att alla ska få vara – på sina egna villkor. Därför stod hon upp mot gamla, förlegade strukturer, och var med och förändrade Örnsköldsviks Gymnastikklubb från grunden.
– Det är inte elitidrott som skadar människor, utan det är dåligt ledarskap.

Jennifer Pettersson var en av Sveriges bästa gymnaster inom rytmisk gymnastik med både SM-guld och nordisk mästare på meritlistan, men hon nådde framgångarna efter stor uppoffring: Hon hatade att träna och att tävla. Elitsatsningen hade en baksida, men det tog tid innan Jennifer tog tag i saken. Hon körde bara, ville lyckas och ville inte ge upp.
Men till sist begrep hon.

– Det är säkert många fler än jag som har upplevt ungefär samma sak inom elitidrotten, att det blir för mycket helt enkelt, säger hon, och fortsätter:

– Det saknades ledare som sa till mig att vila mer och inte träna så hårt. Istället var det tvärtom när det gick dåligt. Då skulle man träna mer – när det var vila och återhämtning som mest behövdes.

Blev tränare i stället

När Jennifer väl kom till insikt bestämde hon sig för att avbryta sin egen satsning och istället bli tränare.

– Det var då, när jag liksom såg bortom mig själv och kunde se hur andra unga gymnaster mådde och hade det, som jag verkligen förstod att något måste förändras från grunden. Gymnastiken har länge levt efter mottot att man ska träna mycket, vara många timmar i hallen, äta lite och vara smal. Jag försöker att komma bort ifrån allt det.

Hon slog genast larm om tränare med oacceptabla träningsmetoder som fysisk och psykisk misshandel. Tillsammans med några andra gymnaster valde Jennifer att informera såväl styrelse som andra vuxna i föreningen om vad som faktiskt pågick, om kränkande träningsmetoder och olämpliga ledare.
– Det blir lite sektliknande förhållanden, att man sluts inne i en liten grupp. Till exempel fick min lillasyster inte äta lunch tillsammans med killarna på hockeygymnasiet, för det åt så mycket och då skulle hon bli tjock, sa hennes tränare.

Utgå från individen

Styrelsen i Örnsköldsvik lyssnade på Jennifer och hennes kamraters berättelser, och ett omfattande och energikrävande arbete inleddes. Gamla strukturer skulle rivas, ledare skulle konfronteras; i fortsättningen skulle föreningen vara inkluderande för alla – oavsett förmåga och ambitionsnivå. Och inte minst viktigt skulle all träning utgå från individen själv.

Nu beskrivs miljön i Örnsköldsviks Gymnastikklubb som glädjefylld, där lust och lyhördhet är viktiga ledord.

– Ingen ska tvingas till något. Om en gymnast inte vill träna en dag, så ska hon inte tvingas till något. Rena utskällningar får inte förekomma, utan allt ska utgå ifrån Barnkonventionen. Det är inte elitidrott som skadar människor, utan det är dåligt ledarskap, säger Jennifer Pettersson, och fortsätter:

– Nu är vi som förening på väg att nå samma resultat – men med helt andra metoder. Bredd och elit hör ihop, och vi har en bra bredd med många gymnaster, och det finns olika vägar att nå toppen. Flera gymnaster som tidigare hade lämnat oss för att de tröttnade på öststatsmodellen har också kommit tillbaka, vilket såklart är väldigt kul.